-

Det är som om allting kommer ikapp, igen. Som om lugnet inte existerar. Jag skriker och skriker, av hela mina lungor men ingen hör mig. Kanske för att ljudet jag skriker bara hörs inom mig. Det ruttnar inuti, det är kaos inuti. Det är krig, blod, orkaner. Men ingenting hörs. Ingenting får höras.


jag älskar dig så mycket, men jag vet inte hur det här ska gå.
a.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0