-

Jag har massor att säga men ingenting alls.
Jag vill vara någons sötnos.


a.

myshelg

Den helt fantastiska lördagen spenderades vid Hässelby Strandbad med sambo. Vi åt jordgubbar, baguette med skagen och tog årets första dopp (i plural)! Brände mig gjorde jag också, och nu är min näsa riktigt vackert rosa :) Vi grillade lax till middag och gjorde en stoooor god sallad till, mums helt enkelt. Kvällen/natten bjöd på en timmes promenad kring våra hoods med lite naturgodis i fickan. Jag är mycket nöjd med gårdagen.

 

Idag däremot så är vädret helt klart skit och blääää på det. Imorgon kan det bli dåligt väder, då jobbar jag ändå 12,5h. Yeeeey vad jag längtar. Får se om jag pallar mig ut på en liten joggingrunda idag, måååste verkligen komma igång och träna, det här funkar inte.
På tisdag kommer lönen och jag kunde nog inte behöva den mer.  Är dessutom ledig ons-fre+sön så finns lite dagar att bränna pengar på. Vilket är extremt jobbigt om man inga har :p

a.


läs inte ens.

Allt gör så ont i mig. Smärtan vägrar lyfta sig från bröstet för att tillåta mig ett andetag. Det är psykklinik följt av sjukhus. Sjukhus följt av psyk. Psyk följt av permis. Permis följt av utskrivning. Utskrivning följt av hem. Hem följt av inskrivning. Inskrivning följt av permis. Permis flöjt av krossat glas. Krossat glas följt av tårar, elände och medicin. Vilket återigen följs av psyk.

Varför kan jag inte bara ta allting ifrån dig? Min kraft skulle kanske räcka till oss båda. Jag skulle kunna bära dig, lätta din smärta om inte ta den ifrån dig. Hjälpa dig. Göra något. Men jag är så maktlös. Och en diagnos är förvisso "goda" nyheter. Hur i helvete det nu kan vara goda nyheter? Jag förstår resonemanget. Nu vet man vad man har att arbeta för. Och kanske en möjlighet att försöka förstå.

Men det är mycket möjligt att helvetet väntar av ännu mer helvete. Men vi måste ta oss igenom helvetet tillsammans. Vi måste klara det här. DU måste klara det här, okej? Om inte för din skull så kan du väl kämpa för mig?

a.


gaaaaah

Jag blir så jävla besviken. Men om det är så här du vill ha det, så fine. Jag slutar härmed bry mig.

a.

muppinlägg

Tråkig? Nu förstår jag inte.. Var ju bara 139 timmar sedan jag bloggade sist, på ett ungefär. Jag har väl helt enkelt inte direkt haft någon lust till att skriva. Har börjat ett par gånger men det har slutat med att jag har raderat hela inlägget och loggat ut. Så vad har hänt på dessa sex dagar?
Jag har fikat med Jenny,
klippt mig,
slingat utväxten+lite till
varit på Babas,
träffat Martin,
umgåtts en hel hög och lite till med wonderful Hanna,
ätit middag hos mami,
jobbat,
och nu sitter jag här.
Kanske inte helt i den ordningen och förmodligen lite mer än så, men ni får helt enkelt nöja er så där.

Imorgon är jag ledig, då väntar tvätt och eventuellt en tripp till Tyresö. Packa inför Jönköping måste jag göra. Ska bara vara borta en natt, men jag måste ändå ha med mig maaaassa grejer förstår ni. Blir nog roligt där tror jag :) Ska faktiskt bli kul att sitta på föreläsning och ta anteckningar, haha pluggfreaket here I come! Men jag saknar att plugga huuuuur mycket som helst. Håll tummen för att jag kommer in någonstans i höst. Det gör jag.

a.

Fyra tips att ta åt sig av

Jag har haft en enorm skitdag. Jag skulle ha stannat kvar i sängen när klockan ringde, precis som hela min kropp skrek åt mig att göra.
Tips ett: Gå aldrig gå upp ur sängen när kroppen säger emot, det är bådat för att gå illa.

Det enda vettiga jag har gjort idag är att tvätta. Eller, det var i alla fall det enda jag inte lyckades förstöra.. Inga missfärgade kläder med andra ord, haha.. Fikan med Jenny gick i för sig också ganska bra, hon peppade mig att prata med min chef imorgon.. Och det blir nog så jag gör också.

Tips två: Kissa aldrig med badrumsskåpet öppet. Det är nämligen ingen höjdare att resa sig upp när skåpdörren tar med sig halva armen.
Okej, kanske inte riktigt hela armen, men jag har faktiskt ett rött jack där nu och det gjorde förjävla ont.

Tips tre: Dagens tredje tips är att inte slänga thai sweet chilisås i golvet. Med det så menar jag att ni inte ska testa att tappa en ny glastub med orange gegga över hela golvet. Det är nämligen inte så kul att stå på alla fyra occh torka upp denna stinkande gegga med sina bara händer, framför allt inte när den organea geggan kryllar av glassplitter. Tips tre och ett halvt: Sätt inte heller handen på benet utan att veta om det finns glas på någon av kroppsdelarna. Det gör ont och kan leda till blodförlust. Ljudet när glaset åker in i handen är inte heller särskilt mysigt.



Tips fyra: När du trots mina bra tips har skaffat dig ett sår i handflatan pga att du plockat upp glassplitter, och såret börjar läka, se inte efter en extra gång om det har läkt genom att trycka på det. Risken för att blod sipprar ut är stor.

Om jag är en idiot? Nej det vill jag väl inte direkt påstå. Men jag har som sagt haft en överjävligt dålig dag och jag må vara ganska klantig emellanåt. Hoppas verkligen att detta inte håller i sig till imorgon, då risken att jag doppar handen i 168 grader varm olja faktiskt finns.

Efter lite peptalk med mig själv och en ordentlig reality check så har jag äntligen tagit mig i kragen och beställt hem ett övningskörningstillstånd. Eftersom att jag aldrig kommer att komma in på juristlinjen så får andrahandsvalet polis bli aktuellt. Först måste jag bara ha körkort och en nååågot mer vältränad kropp. Det är dock mycket mer möjligt än juristprogrammet. Så håll tummen för mig så kanske jag har ett körkort om inte allt för lång tid. Först måste jag dock ha en bil att köra i... Någon som vill skänka en till mig? Tack på förhand.

Nu ska jag plugga lite körkortsteori, jamenvisst serni - Anna är vi ute i god tid! :)
a.

kärlek?

Idag har jag väldigt mycket att skriva om. Till att börja med så har jag fått ett litet Millencolin-anfall idag och knarkat en del av deras låtar. Så här kommer ett litet citat:
"We got lost in our heart shaped box"
Någon som känner igen sig? Jag tycker att detta har blivit ett alldeles för förekommande fenomen.
Nu förmodas det säkert att jag syftar på någon speciell person eller något speciellt par, men så är det faktiskt inte. Jag tycker bara i allmänhet att det är alldeles för mycket jävla "vi-sitter-ihop"idioti som förekommer överallt. Och det är mycket möjligt att jag och min vän Hanna också sitter ihop alldeles för mycket, men jag tycker ändå inte att det är samma sak. Framför allt för att de allra flesta vännerna har vi tillsammans. Dessutom är vi inget par, utan bara två vänner som råkar dela lägenhet. Hur som helst, alla ni kära jävlar därute:
Sluta sitt ihop, var självständiga och umgås med era vänner också! :)

Ja, det är möjligt att jag bara är bitter för att jag inte är som ni, eller för att jag har haft världens hemskaste dag idag..

a.

Regnväder

Sitter och tittar på Twilight i min ensamhet medans jag väntar på att återigen gå ner till tvättstugan. Jag verkligen älskar den här filmen, så satans bra. Oops, där kom posten. Snacka om att man flyger till när en del av dörren helt plötsligt öppnas och det dunkar i golvet... En gång satt jag och sjöng som en idiot när posten kom, det var lite pinsamt!

Hur som helst, Twilight är fantiastiskt jävla bra och jag kan inte se den här filmen för många gånger. Längtar till den 30 juni, då blir det Eclipse! :) Btw så undrar jag varför allt alltid är så underbart på film? Jag tror inte att man helt random kan hitta en snygg grabb och ha en sån där fantastiskt nervkittlande relation.. Hur som helst, drömma kan man alltid göra. Någon gång i mitt liv ska jag också hitta en grabb med världens sexigaste blick. Mums.

Efter att min tvättid är över och jag pressat ut det sista av foundationen för att försöka täcka över mitt söta ansikte så ska jag åka in till Hötorget/Rådmansgatan för att fika med underbara Jenny på Café 60!


Jag och Jenny från en skiva förra året någon gång, clockwork orange hallå?



Supermassive Black Hole - Muse, har du inte lyssnat på den av någon dum anledning så är det helt klart dags nu! Måste förresten köpa biljett till deras konsert i sommar, längtar!

a.

 


Fake Empire - The National

Turn the light out say goodnight
no thinking for a little while
lets not try to figure out everything at once
It's hard to keep track of you falling through the sky


ledig helg följt av ledig måndag :)

Har varit en trevlig dag idag. Inledde morgonen med att elda lite i brödrosten (var kanske mindre bra) och sen har jag spelat internturnering hela jävla dagen, asskönt att träna av sig lite. Nu har jag dock huvudvärk, vilket jag haft ända sen sista matchen. Jag har ett blåmärke på benet och det gör pruttont, men så kanske det ska kännas när en liten flickas knä springer rakt på ens skenben..? Kvällen har bjudit på pizza och filmen "Solstorm" och just nu tittar vi på Wallander. Är inte jätteförtjust i dessa filmer, men jag gör Hanna lite sällskap i alla fall. Ska sova sååååå gott inatt, och imorgon ska jag tvätta. Haha, vilket spännande liv!

a.

råkade lägga in inlägget i fel blogg, så här kommer det lite för sent :)

söndagsmys

Efter att ha kollat runt lite i andras bloggar under kvällen så har jag insett hur tom min är på bilder. Jag bara skriver och skriver och det blir rätt trist. Jag ska förövrigt försöka få till en normal blogg, med ett uns ironi istället för ett stort jävla tankeplank ;p Då kanske till och med jag vill läsa den efteråt istället för att bara skriva av mig i den.. Hur som helst så tänkte jag bjuda på en bild och kanske, kanske får det bli en imorgon också.. Måste ju börja öva inför kommande projekt, nog om det.



Jag och Madde från i fredags :)
någon som vet hur man centrerar bild och bildtext men inget mer i blogginlägget? Jag lyckas inte..

Puss och godnatt,
a.

 


godnatt

Blev någon form av myskväll med mig själv. Vikingarna/nybörjarna Jennifer och Fanny körde på en till utekväll och ville ha med mig, men jag kände helt enkelt att jag inte orkade. Och skönt var det. Tog tuben hem till morsan istället, och har precis kollat klart på "Underbar och älskad av alla", en lite feel-good film som får en att inse att man inte är så jävla knäpp som man ibland kan tro. haha..

Imorgon är det basketavslutning, vet inte riktigt vad det innebär men jag hoppas på internturnering. Det vore riktigt skojsigt faktiskt :) Vet i alla fall att Hannorna kommer och jag förmodar att Stina också ska vara där. Blir nog finemang!


Sleep well, cykelställ
a.

lördagkväll

Det är lördagkväll och jag är otaggad på allt som har med människor att göra. Helst vill jag bara burra in mig i täcken, titta på en bra film och kanske sjunga lite i min ensamhet. Jag behöver musik. Tänkte ta en lång dusch också, behöver lite värme när vädret är så ruggigt utanför. Så ja, min lördag verkar bjuda på en kväll i min lägenhet. Fan att det inte är fint väder. Och att jag inte röker. Haha, en cigg under en filt på ballen hade inte suttit helt fel. Om det var fint alltså. (Och det är helt klart dags att sluta säga balle, det heter balkong och ingenting annat, folk kommer ju tro att man är ett fucktard liksom).

Hanna ska jobba ikväll, frivilligt. Hon är lite knasig. Imorgon blir det basketavslutning, blir säkert trevligt. Dock jobbigt att åka hela satans vägen till Tyresö, men jag är ju faktiskt van. Och det är jävla massa mindre jobbigt på dagen än på kvällen. Behöver ta en sväng förbi jobbet, kanske får bli då..

Och appropå ingenting så har jag, Jennifer och Fanny insett hur mycket vi behöver lite kärlek. Skulle sitta jävligt fint att ha en man att spendera kvällen med, haha...

Over and out,
a.


columbus

Släpp snälla, släpp taget nu
Jag kan stå, gå eller krypa härifrån
Om det här är allt vi hinner med,
så håll mig hårt min älskling

svammel

Spöken sätter snurr på tankeverksamheten. Om och om och om igen.
Ena stunden rädsla,
nästa panik,
nästa sådan jävla ångest att jag lika gärna kan ge upp på en gång.
Sedan tystnad.

Jag klarar inte av denna bergochdalbana. Jag behöver en fast grund att stå på.
Någon som håller sina händer på mina axlar och ser till att jag inte svävar iväg.
Jag skulle inte tacka nej till ett sagoland långt bort.
En dröm som är min verklighet som jag inte vill vakna upp ur.

Dvalan jag befinner mig i får mer än gärna flyga iväg och aldrig mer komma tillbaka.

a.

gamla mönster

okej, börjar inse att min blogg återigen har blivit ett litet klotterplank fullt av självömkan. inte ok. jag ska försöka skärpa mig.

a.

-

jag hatar mitt jobb. jag hatar äckliga skiftledare och jag hatar att stå och försöka låta bli att skrika rakt ut. jag hatar att vara förbannad. jag hatar en jävla massa.


a.

bloggterapi

Jag väl medveten om att allt jag skriver är oerhört inkonsekvent. Förmodligen är det för att jag själv inte vet vilket ben jag ska stå på. Ena stunden är jag glad, har roligt och väldigt trevligt. I nästa är jag instängd i mig själv igen och sittrar ut i tomma intet, för att tårarna helt enkelt inte orkar sippra fram. Jag skriker inte längre, det är som om luften inte räcker till och att allt som återstår är tystad. Och en utmattad Anna. Det är som att jag glömmer bort att ringa för att tankarna försöker skingra sig och så fort telefonen ringer, får den min ångest att ringa enbart för att verkligheten kallar. Och när det händer så blir jag extremt ofokuserad och irriterad. Förmodligen även irriterande. Jag förstår att jag går folk på nerverna. Men förtillfället så tänker jag inte skylla på min medfödda dryg-gen, utan på mina små hjärnbördor. Och kanske är allt bara en ursäkt för att få vara så, men samtidigt så har det inte alltid varit så här. Däremot så är över halva min värld instabil just nu och jag är rädd. Både rädd och maktlös, två starka känslor som jag inte klarar av. Framför allt inte i kombination med varandra.

Kanske, kanske börjar musiken hjälpa mig lite igen. Det och det faktum att jag äntligen har sagt vissa ord rakt ut. Och inte bara till mig själv. Men även att känna orden mot mina läppar får mig att vilja gömma mig under täcket och inte komma fram förrän jag vet att det råder vapenvila. Ge mig, oss, dig ett lugn. Vi behöver en medvind. Jag behöver att du får en medvind. Jag vill kunna vara den som ger dig den, men jag vet att det inte fungerar så.

I all denna rädsla och maktlöshet, förvirring och instängdhet så gömmer sig även en extrem ilska. En frustration som bara blir värre. Jag är så fascinerad över att staten, landstinget, regeringen eller vilka fan som helst inte kan få saker och ting att fungera bättre. Ska det vara så jävla svårt att hjälpa de människor som behöver det? Att hjälpa våra egna? Och allt det här har fått mig att fundera på ytterligare en yrkesinriktning, men jag vet själv att jag inte är mentalt stark nog. Men jag vill verkligen göra en insats för samhället.

"we are born with the moral obligation to leave this world a better place, than the world that we found"

kontrollerat kaos

är vad allt är just nu. Jag mår bra, det gör jag. men tankarna smyger sig på titt som tätt ändå, och likväl gör ångesten. Samtidigt som jag känner att inget kan bli värre än vad det är just nu, så känner jag att det börjar bli bättre. Jag förstår inte hur det går ihop? Kanske för att det inte gör det. Kanske är det bara min hjärna som säger att det börjar bli bättre. eller?

a.

hur säger man att man är så jävla trött på det, utan att såra någon? jag vet inte, fanfanfan.

RSS 2.0