Thå.

I kvarteren bakom stationen
Jag frågade poeterna som satt där på rad
De bara glodde kaninögda rakt fram
Till slut, till slut sa de, va kan vi om sånt?

Kärlek är för dom, dom som har tur
Kärlek är för dom, dom som har tur
Kärlek är för dom, kärlek är för dom, va kan vi om sånt?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0